Yummy!

Mia och hennes föräldrar har fått en möblerad lägenhet av socialen. Det är alldeles nytt och de har flyttat från den sunkiga husvagnen där de bodde tidigare. Men Mias mamma orkar inte riktigt med att Mias pappa dricker för mycket så hon har rymt till sin syster Görel istället. Mia längtar så himla mycket efter henne. Mia är ett riktigt maskrosbarn, en sån där som klarar sig i alla väder. Hon mår inte alltid så bra men reder ut situationerna när de kommer. Mia har en vän som bor i närheten av husvagnen. Han heter Gabriel men Mia kallar honom Gabby och Gabby kallar Mia Sparris. Men finns Gabby verkligen på riktigt? Det verkar som om han blir mindre och mindre när Mias tillvaro blir bättre och bättre. Eftersom Mia och hennes familj flyttat så många gånger har Mia inga riktiga vänner. En dag får hon syn på en kille som kommer och drar på en cykel och hon tänker på en gång att honom skulle hon vilja vara kompis med, kanske blir det så! Det är Eva Susso som har skrivit boken om Mia, den är lättläst fast den handlar om svåra och jobbiga saker. Och den har underbara illustrationer av Kim W. Andersson. Läs i sommar! <3

Barnkolonin

Den här gången har Kerstin Lundberg Hahn skrivit för lite äldre barn, även om jag kan tänka mig att 9-12-åringarna som gillar hennes böcker ändå kommer att läsa. Men då får de se till att ha någon att hålla i handen för Barnkolonin är riktigt, riktigt läskig! Joel och hans familj ska flytta, de ska ta över ett hus som en gång för länge sedan var barnkoloni. På senare år har det varit vandrarhem och det är det Joels föräldrar ska ha huset till. Det ligger mycket vackert vid en sjö och med bokskogen runt omkring. När Joel är ute och cyklar i skogen och kör omkull hittar han ett stort djurkranium som han tar med sig tillbaka till vandrarhemmet. I samlingssalen finns det nämligen ett glasskåp med uppstoppade djur och dödskallar från djur, så Joel tycker det han hittat passar där. Det dröjer inte länge innan det börjar hända knepiga grejer, det börjar faktiskt redan första dagen. Joel hör ett ljud som låter som ett barn gråter, han ser ljusreflexer fast solen inte ens skiner och han möter en man som det verkar som om det bara är han som kan se! Joel undrar om han håller på att bli knäpp eller om han ska tro på det övernaturliga. Sköna sommarlovsdagar blandas med kusliga händelser, vardagslivet blandas med berättelser från förr, det är verkligen en mysrysig stämning i den här boken! Barnkolonin och Det ensamma huset, som jag skrev om förra veckan, liknar verkligen varandra. Barnkolonin har lite fler sidor bara!

Vår katastrofala historia

Kan man dö av brustet hjärta? Om man får tro författaren Jess Rothenberg så kan man det. I hennes bok Vår katastrofala historia så är det det första som händer. Huvudpersonen, bokens berättare Brie, dör av just det. Egentligen heter hon Aubrie men har en hel hög med smeknamn som har något med ost att göra. Brie får tillbringa den första tiden efter sin död på den himmelska pizzerian "A Little Slice of Heaven". Där träffar hon Patrick som berättar för henne att hon måste gå igenom fem steg eller faser innan hon kan lämna pizzerian. Förnekelse, Vrede, Förhandling, Sorg och Acceptans. Brie är stenhårt fast i den första fasen: Förnekelse! Hon vill så gärna tillbaka till sin familj, hon längtar så förtvivlat efter sin mamma, pappa, lillebror och hund. Hon vill gärna träffa dem igen och Patrick hjälper henne att komma dit. Brie funderar också på att hämnas på Jacob, hennes före detta kille som ju faktiskt är orsaken till att hon dog av brustet hjärta! Han som uttalade orden: Jag älskar dig inte! De sista ord hon någonsin hörde som levande. Nu kanske det inte blir precis som Brie tänkt sig, hennes nära och kära kan ju inte se henne och hon kan inte kommunicera med dem. Det blir en stor besvikelse! Dessutom får hon reda på ett och annat som hon helst hade sluppit att få veta. Det här är en riktigt härlig bok! Vår katastrofala historia är rolig, den innehåller både kärlek och värme! Jag vågar till och med att säga att det är en feelgoodbok, fast den handlar om döden <3

En sekund i taget

Det här är en riktigt otäck och stundtals äcklig bok! Sofia Nordin har skrivit en bok som handlar om Hedvig. Så här börjar det:

"Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död.

Och förmodligen alla andra också."

Så hemskt att bara försöka tänka sig in i den situationen! Alla har dött i någon konstig febersjukdom. Hedvig har försökt sköta om dem, hjälpa dem så gott hon har kunnat, men de har ändå dött! Hon kan inte låta bli att tycka att det är hennes fel. Hon känner sig frisk, så frisk man nu kan känna sig om hela ens familj ligger död i sina sängar! Hedvig söker sig bort, hon vet en 4H-gård strax utanför staden där det finns både kor och hönor. Hon har inga andra direkta planer, bara att hon vill bort från staden där det ligger döda människor lite överallt. När hon kommer till gården får hon lära sig att elda i spisen och att mjölka korna för att hon ska klara sig. Efter ett tag känns plötsligt allting ganska som vanligt. Fast hon har kvar skuldkänslorna över att ha svikit sin familj. Hon försöker glömma att hon är ensam i hela världen och att tänka på framtiden, det går bara inte! Ja, den är hemsk, otäck och läskig men väldigt, väldigt bra!